Doharundan åter igång
2004-08-04 18:31

EU spelar dubbelt om jordbrukshandel
2004-05-11 15:02

Bomullssubventioner fällda i WTO
2004-04-28 11:03

Tidigare nyheter

 

 
 
Om frihandel.nu

Frågor och svar om frihandeln

WTO och global frihandel

Argument för frihandel

Frihandelns historia

Rapporter och litteratur

Liten handelsordlista

Länkar

Första sidan



 
 
Skriv i din e-postadress om du vill ha information om när Frihandel.nu uppdateras

 

”Världshandel betyder världsfred. World Trade Center i New York hade ett större syfte än att bara erbjuda lokaler. World Trade Center är en levande symbol för människans engagemang för freden … World Trade Center representerar tron på mänskligheten, individens värdighet, vår tro på samarbete mellan människor, och genom samarbetet, möjligheten att uppnå storhet."

- Minoru Yamasaki, World Trade Centers chefarkitekt

 

Globaliseringståget går
Av Tomas Larsson, journalist, baserad i Thailand, och författare till "Världens klassresa" (Timbro).

WTO-bakslaget har inte vänt globaliseringstrenden, men det riskerar att lämna vissa delar av världen utanför den. Oavsett hur mycket som satsas på utbildning och skuldlättnader för u-länderna kommer det inte hjälpa om de rika länderna blockerar deras export. UNCTAD-konferensen visar att det finns konkreta förslag till friare handel för u-länderna, och de framförs intressant nog ofta av socialdemokrater.

Globaliseringståget spårade inte ur i Seattle - det tuffar vidare. I alla fall om två socialdemokratiska personligheter som deltar i UNCTAD-konferensen i Bangkok får bestämma.

I ett tal på onsdagen konstaterade den tidigare nyzeeländske Labourledaren Mike Moore att det är u-länderna som själva vill att deras ekonomier globaliseras. "Vissa välbeställda människor kan kanske känna sig fria att förskjuta den globala ekonomin, men u-länderna som är medlemmar i WTO vill ha en större del i den," sade Världshandelsorganisationens ordförande.

Mike Moore påminde om att Bill Gates förmögenhet överstiger bruttonationalprodukten för de minst utvecklade länderna, och att Afrika som helhet tar emot mindre kapital per år än Singapore.

"Det är tydligt att den nya klyftan i världen … är den mellan de som är med i, och de som står utanför, den moderna, globala ekonomin," sade Mike Moore.

Men attackerna mot globaliseringen är missriktade. Faran består inte i att u-länderna tvingas globalisera, menar Mike Moore. "Faran är den motsatta - att nyttan av globaliseringen går många u-länder förbi om de inte blir mera fullständigt integrerade i den globala ekonomin."

Därvidlag måste mer göras för att riva barriärerna som hindrar handel. "Det är inte vettigt att spendera miljarder på skuldlättnader, om, på samma gång, de fattigare ländernas förmåga att uthålligt bära sin skuldbörda undermineras därför att exportmarknaderna är stängda. Det är heller inte vettigt att satsa biståndsmiljarder på utbildning och infrastruktur, om produkterna som dessa investeringar genererar inte kan föras till marknad," sade Mike Moore.

U-ländernas falska vänner
Enligt Clare Short, den brittiska Labour-regeringens minister för internationell utveckling, var en av de centrala lärdomarna från debaclet i Seattle, att u-länderna har falska vänner. "Många av dem som sade sig bry sig om människorna i u-länderna talade inte för deras intressen. Många av dem försökte i själva verket att rädda utvecklingsländerna från utveckling. Vi får inte låta dessa röster säga sig föra u-ländernas talan i fortsättningen," sade Clare Short.

Syften med UNCTAD-konferensen måste ta Köpenhamnsdeklarationen från 1995 som utgångspunkt, menade Clare Short. I den deklarationen enades det internationella samfundet om att antalet människor som lever i extrem fattigdom skall minskas med hälften till 2015. Nyckelfrågan är därför vilka förändringar som måste göras för att handel och investeringar skall göra det möjligt för en miljard människor att lämna armodet bakom sig.

Handel och investeringar spelar en helt central roll i fattigdomsbekämpningen: "Om vi misslyckas med att skapa nya arrangemang för handel och investeringar, är jag rädd att många fattiga länder kommer att marginaliseras från den globaliserande världsekonomin," sade Clare Short.

"Frågan är: 'Hur kan vi sprida internationella investeringar bredare?' Det ärliga svaret är att u-länderna måste skapa rätt förutsättningar för att attrahera dessa investeringar. Det är det enda sättet att skapa den ekonomiska tillväxt som är nödvändig för att minska fattigdomen."

"Globalisering är en stor utmaning och en stor möjlighet. Jag är rädd att om u-länderna är defensiva, så kommer de att missa vår tids möjligheter. Historien står inte stilla," sade Clare Short.

Radikala åtgärder krävs
En av de stora besvikelserna med fiaskot i Seattle, var att radikala åtgärder för att förbättra de 48 minst utvecklade ländernas ställning frös inne. EU och Japan har sagt sig vara villiga att införa en öppna-dörren-politik visavi varor från de minst utvecklade länderna, som skulle innebära att tullar och kvoter avskaffas för import från länder som alfabetiskt sträcker sig från Afghanistan till Zambia. Även om idén i princip har bred uppslutning, råder delade meningar om verkligen alla varor skall inkluderas. Protektionistiska krafter arbetar för att dörrarna hålls stängda för textilprodukter och jordbruksvaror.

Att hjälpa dessa desperat fattiga länder att delta i den globala ekonomin - genom att behandla deras produkter särskilt förmånligt, och genom att rikta in biståndet mot att stärka deras kapacitet att producera och exportera - är "ett moraliskt såväl som ett ekonomiskt imperativ," sade Mike Moore.

De 48 minst utvecklade länderna svarar för mindre än 0,5% av världshandeln.

Ett av de stora tvisteämnena vid UNCTAD-konferensen rör stycke 130 i den s k Bangkokdeklarationen. Utkastet säger att UNCTAD skall ägna sig åt att skapa konsensus för "att (praktiskt taget) alla produkter från de minst utvecklade länderna skall ges tullfritt (och kvoteringsbefriat) tillträde till de utvecklade ländernas marknader". De minst utvecklade länderna menar att frasen "praktiskt taget" måste bort, därför att den i praktiken betyder att i-länderna kommer att skydda sina marknader för jordbruksvaror och textilier från de fattigaste u-länderna. EU strider för att frasen står kvar. USA, å sin sida, hyser reservationer mot frasen "och kvoteringsbefriat".

Risken är att tullfrihet för "praktiskt taget alla" varor i realiteten betyder tullfrihet för praktiskt taget inga av de varor som de fattigaste länderna är verkligt konkurrenskraftiga producenter av - t ex inom jordbruks- och textilsektorerna.

Sveriges linje, som i Bangkok drivs av handelsminister Leif Pagrotsky, är att de minst utvecklade länderna bör ges en fullständigt tullfri och kvoteringsfri behandling av i-länderna för alla varor.

Vägen till utveckling, möjligheten till ett drägligt liv, går via internationell handel och investeringar. Om detta råder det i dag så bred politisk enighet att beteckningarna "höger" och "vänster" förlorat mycket av sin gamla relevans. Att det behövs mer globalisering, inte mindre, är en uppfattning som förenar allt fler som delar en dynamisk syn på världen.

Länk: Tomas Larssons bok Världens klassresa