Doharundan nära kollaps
2006-07-24 13:35

85 exempel på protektionism
2006-07-24 13:32

US Congress vs. Dubai Port's
2006-03-19 23:05

Tidigare nyheter

 

 
 
Om frihandel.nu

Frågor och svar om frihandeln

Globaliserings­motståndet

WTO och global frihandel

Argument för frihandel

Frihandelns historia

Rapporter och litteratur

Liten handelsordlista

Länkar

Första sidan



 
 
Skriv i din e-postadress om du vill ha information om när Frihandel.nu uppdateras

 

”Världshandel betyder världsfred. World Trade Center i New York hade ett större syfte än att bara erbjuda lokaler. World Trade Center är en levande symbol för människans engagemang för freden … World Trade Center representerar tron på mänskligheten, individens värdighet, vår tro på samarbete mellan människor, och genom samarbetet, möjligheten att uppnå storhet."

- Minoru Yamasaki, World Trade Centers chefarkitekt

 

Några siffror om handel och protektionism

Världshandeln med varor omfattar 5 225 miljarder dollar, vilket är ca 1/6 av världens BNP.

Handeln med tjänster omfattar 1 290 miljarder dollar.

Världshandeln i förhållande till BNP har mellan 1987 och 1997 ökat från 27 till 39 procent. För u-länderna har handeln ökat från 10 till 17 procent.

En undersökning från amerikanska Heritage Foundation visar att länder, som har en genomsnittlig tullnivå på högst 4 procent, har en per capita-inkomst på 17 000 dollar, jämfört med endast 2 000 dollar för länder som har tullnivåer på 20 procent eller mer.

Den amerikanske forskaren Sebastian Edwards har jämfört 90 länder med hjälp av nio olika mått på öppenheten i handel. Hans slutsats är att BNP-tillväxten har varit dubbelt så hög i u-länder med öppen handelspolitik, jämfört med dem med slutna marknader.

En ökning av andelen handel/BNP med en procent kan förväntas öka inkomsten per person med 0,5 till 2 procent. En 10-procentig ökning av handeln i ett land ger de fattiga minst 10 procent högre inkomster. (Frankel & Romer, "Does Trade Growth Cause Growth?", i The American Economic Review, 1999.)

I en granskning av 117 länders handelspolitik mellan 1970 och 1989 visar Harvardekonomerna Jeffrey Sachs och Andrew Warner att frihandelsländer hade en tillväxt som var 3-6 gånger större än i protektionistiska länder. Öppna u-länder hade i genomsnitt en årlig tillväxt på 4,49 procent, medan slutna u-länder hade en tillväxt på bara 0,69 procent. Öppna i-länder hade en årlig tillväxt på 2,29 procent, medan slutna i-länder hade en tillväxt på bara 0,74 procent. Resultatet visar att de öppna ekonomierna hade en högre tillväxt än de slutna varje år mellan 1965 och 1989. Inget frihandelsland i studien hade en genomsnittstillväxt som var lägre än 1,2 procent per år, och inget öppet u-land hade en tillväxt som var lägre än 2,3 procent!
Länk

Resultatet visar också att fattiga länder växer snabbare än rika så länge de är sammankopplade med hjälp av handel och kapitalströmmar. Frihandelsvänliga u-länder kommer alltså ikapp i-länder, medan protektionistiska u-länder halkar allt längre efter. Samma resultat visade sig under 90-talet. Under de tio åren minskade BNP per capita i genomsnitt med 1,1 procent i slutna u-länder. I i-länderna ökade den med 1,9 procent, och överlägset snabbast gick det i u-länder som öppnat sina marknader och gränser, i genomsnitt 5,1 procent per år. (David Dollar & Aart Kraay, "Trade, Growth and Poverty", i Preliminary Draft, World Bank, January 2001.)

Många tror att den globala ojämlikheten har ökat. Men det beror på att man inte har justerat siffrorna för skillnader i köpkraft. Om man gör det, visar det sig att inkomstskillnaderna mellan världens länder kontinuerligt har minskat sedan slutet av 1960-talet. Särskilt har ojämlikheten minskat under perioden 1993-1998, då globaliseringen verkligen tagit fart. Den globala så kallade "ginikoefficienten", som mäter graden av ojämlikhet, har minskat från 0,59 till 0,52 mellan 1965 och 1997.
Länk

Det är mycket svårt att mäta kostnaden av tullar, men det finns en rad försök. Ofta mäter de bara statiska effektivitetsvinster, och inte de långsiktiga dynamiska effekterna av produktivitetsvinster. Men de ger i alla fall en indikation om problemen med tullar och kvoter. En OECD-undersökning från 1993 uppskattade att tullarna världen över kostar de samlade ekonomierna runt 450 miljarder dollar varje år.

En undersökning från EU-kommissionen från 1999 uppskattar att en halvering av världens handelshinder skulle leda till ekonomiska vinster på upp till 400 miljarder per år. Det är som att lägga till en ekonomi av Hollands eller Sydkoreas storlek till världens ekonomi varje år.

Enligt OECD leder ett verkställande av alla tullsänkningar som förhandlades fram under den så kallade Uruguayrundan, till en vinst på mer än 200 miljarder dollar om året för världens konsumenter.

Eftersom varuhandeln dominerar den internationella ekonomin, kan sänkningar även av låga tullar leda till stora vinster. Forskarna Thomas Hertel och Will Martin menar att en knapp halvering av de kvarvarande varutullarna skulle ge en global årlig vinst på 70 miljarder dollar, varav hela 70 procent skulle gå till u-länderna.
Länk

Motsvarande halvering av tullarna på tjänster beräknas ge en vinst på 350 miljarder dollar; en tredjedel av detta skulle gå till u-länder.

EU:s jordbrukspolitik (CAP), med tullar, bidrag och exportsubventioner, kostar EU-medborgarna ca 50 miljarder dollar om året. Den hindrar u-länderna från att exportera till oss, och leder till uteblivna inkomster för u-länderna på ca 20 miljarder dollar per år, motsvarande ca 40 procent av all form av u-hjälp.
Länk

En svensk tvåbarnsfamilj skulle tjäna ca 12 000 kronor om året om EU:s jordbruksprotektionism avskaffades.

Samtliga handelshinder (antidumpingåtgärder, statsbidrag, exportsubventioner, tullar, etc) i EU kostar enligt den franske ekonomen Patric Messerlin 600 miljarder dollar. Det motsvarar ca 7 procent av EU:s BNP, vilket är mer än tre gånger så mycket som Sveriges BNP.

EU-tullarna i 22 högprotektionistiska sektorer skyddar 200 000 arbetstillfällen till en kostnad av 43 miljarder dollar (358 miljarder kronor). Varje arbetstillfälle kostar därför 215 000 dollar (1 790 000 kronor) om året. Det skulle kunna användas till att ge varje tullskyddad arbetare en ny Rolls-Royce om året, meddelar tidskriften The Economist.

I-ländernas tullar mot tredje världen är ca 30 procent högre än genomsnittstullarna i världen.

Den rika världens tullar mot u-ländernas förädlade produkter är fyra gånger högre än deras tullar mot samma varor från andra länder. Det betyder att i-ländernas protektionism fördröjer omvandlingen av u-ländernas ekonomier.

Trots detta drabbas u-länderna mest av andra u-länders protektionism, eftersom handel ofta försiggår mellan grannländer, och för att de i allmänhet har högre tullar än i-länder. Ungefär 70 procent av de kostnader som u-länderna tvingas betala är tillfogade av andra u-länder. Attityden att fattiga länder ska "skydda sina marknader" för att utveckla sina industrier är alltså det som mer än något annat skadar fattiga länders industrier.