Doharundan nära kollaps
2006-07-24 13:35

85 exempel på protektionism
2006-07-24 13:32

US Congress vs. Dubai Port's
2006-03-19 23:05

Tidigare nyheter

 

 
 
Om frihandel.nu

Frågor och svar om frihandeln

Globaliserings­motståndet

WTO och global frihandel

Argument för frihandel

Frihandelns historia

Rapporter och litteratur

Liten handelsordlista

Länkar

Första sidan



 
 
Skriv i din e-postadress om du vill ha information om när Frihandel.nu uppdateras

 

”Världshandel betyder världsfred. World Trade Center i New York hade ett större syfte än att bara erbjuda lokaler. World Trade Center är en levande symbol för människans engagemang för freden … World Trade Center representerar tron på mänskligheten, individens värdighet, vår tro på samarbete mellan människor, och genom samarbetet, möjligheten att uppnå storhet."

- Minoru Yamasaki, World Trade Centers chefarkitekt

 

2004-08-04

Doharundan åter igång

I sista minuten, och till mångas förvåning lyckades de 147 WTO-länderna i helgen åter få liv i den Doharunda som såg ut att gå om intet efter förra årets misslyckande i Cancún. Nu har länderna enats om ett tydligt ramverk för de fortsatta förhandlingarna och flyttat fram slutdatumet till slutet av nästa år (även om många tror att det kommer ta betydligt längre tid).

Ingenting är klart i och med detta, men det ser i alla fall ut som att de rika länderna, med USA och EU i spetsen kommer att avskaffa de flesta av sina exportsubventionerna till jordbruket, och även skära en del i de övriga subventionerna och tullarna på detta område. Samtidigt kommer särskilt de stora utvecklingsländerna, som Kina, Indien och Brasilien, att sänka sina tullar mot industrivaror. Det finns också chanser att tjänstehandeln börjar liberaliseras. De allra fattigaste länderna kommer inte att vara förbundna att alls minska protektionismen.

Detta är betydligt bättre än om förhandlingarna hade kollapsat. Ökad valfrihet och ett kraftigt tillskott till världsekonomin, som kan lyfta många miljoner ur fattigdom kan förväntas även om slutuppgörelsen inte blir så substantiell som optimisterna nu hoppas.

Den stora förändringen gentemot Cancún var att de stora u-länderna var mer villiga att minska industriprotektionismen, och att de rika länderna nu accepterade att diskutera jordbruket på allvar. En orsak till det senare är att den sk fredsklausulen har löpt ut, vilket gör att fattiga länder kan anmäla exportsubventioner till WTO:s skiljedomstol. Och nyligen vann Brasilien ett mål mot USA, som ansågs ha subventionerat sin bomullsexport mer än tillåtet. Nu har de rika länderna insett att de snabbt måste förhandla bort sådana stöd, annars hade de riskerat att få ta bort dem utan att få något i utbyte.

Men allt är inte vad det tycks vara när medierna framställer detta som att de rika länderna har givit efter vad gäller jordbruket, de stora u-länderna vad gäller industrivaror och att de fattigaste länderna har vunnit. Tvärtom är det de rika länderna som har mest att vinna på att ta bort jordbrukssubventionerna, och u-länderna har mest att vinna på att ta bort sina industritullar eftersom det har hindrat specialisering och stordriftsfördelar i deras ekonomier – hela 70 procent av de tullar de betalar tvingas på dem av andra u-länder. Om inget oförutsett inträffar riskerar förlorarna bli de fattigaste ländernas befolkningar, som kan bli allt mer marginaliserade i världshandeln om inte deras länder sänker tullarna som de andra.