Doharundan åter igång
2004-08-04 18:31

EU spelar dubbelt om jordbrukshandel
2004-05-11 15:02

Bomullssubventioner fällda i WTO
2004-04-28 11:03

Tidigare nyheter

 

 
 
Om frihandel.nu

Frågor och svar om frihandeln

WTO och global frihandel

Argument för frihandel

Frihandelns historia

Rapporter och litteratur

Liten handelsordlista

Länkar

Första sidan



 
 
Skriv i din e-postadress om du vill ha information om när Frihandel.nu uppdateras

 

”Världshandel betyder världsfred. World Trade Center i New York hade ett större syfte än att bara erbjuda lokaler. World Trade Center är en levande symbol för människans engagemang för freden … World Trade Center representerar tron på mänskligheten, individens värdighet, vår tro på samarbete mellan människor, och genom samarbetet, möjligheten att uppnå storhet."

- Minoru Yamasaki, World Trade Centers chefarkitekt

 

Vem var Frédéric Bastiat?

Den franske liberale ekonomen Frédéric Bastiat (1801-1850) är en av frihandelns allra största förespråkare. Han var aktiv bara under de sista sex åren av sitt liv, men under den korta tiden hann han skriva en rad viktiga verk, etablera sig som nationell politiker och tidningsutgivare och dessutom grunda den franska frihandelsrörelsen.

Bastiat var den mest framträdande bland de sk "harmoniekonomerna" som i motsats till pessimistiska ekonomer och klasskampsteoretiker menade att en industrialiserad ekonomi och liberaliserad politik kunde leda till att alla samhällsklasser får det bättre samtidigt. Förutsättningen var att människor fick producera fritt, handla där de ville, och sluta avtal frivilligt. Tvånget, där en part exploaterar och plundrar en annan, borde ersättas med det fria utbytet, där inga utbyten sker om inte båda parter tycker sig tjäna på det. Staterna borde riva sina tullar och frigöra handeln, något som enligt Bastiat också skulle leda till ökad förståelse mellan folken och mindre krig.

Bastiats speciella talang var den stilistiska förmågan. Han kunde pedagogiskt presentera komplicerade ekonomiska samband och han gjorde vetenskapliga lärdomar till humoristisk och medryckande läsning. Schumpeter har därför talat om honom som "den mest briljante ekonomiske journalist som någonsin levt".

En av Bastiats mest minnesvärda essäer är en drift med protektionismen som heter "Petition". Det är kort fiktiv framställan till Frankrikes politiker från landets producenter av artificiellt ljus, stearinljus, etc. De förklarar däri att de måste få skydd mot en mäktig utländsk konkurrent som översvämmar landet med billigt ljus. Om denne konkurrent stängdes ute skulle de inhemska ljustillverkarna tjäna pengar och anställa arbetare, och därmed skulle ekonomins hjul börja snurra och samhället blomstra. Konkurrenten är solen.

Detta är Bastiats effektivaste stilgrepp, han visar vad tullvännernas principer leder till om man tillämpar dem konsekvent och utan undantag. Och eftersom resultatet då blir absurt måste det vara något fel med principen.

I flera andra texter bemöter Bastiat tanken att billig konkurrens från andra länder gör att ett land får färre arbeten och mindre rikedom. Målet med produktionen är ju inte arbetet i sig, påpekar Bastiat, utan att kunna konsumera resultatet. Om andra länder kan producera samma vara effektivare än vi innebär det att vi kan byta till oss samma resultat, men till priset av mindre arbete än vi själva hade tvingats lägga ned. Då får vi tid och resurser över att börja tillfredsställa andra av våra önskemål.

Om protektionisterna hade rätt i att ekonomins mål, det som gör landet rikt, är att vi skapar arbetstillfällen, har Bastiat flera tips om vad de borde göra: T ex kasta bort alla varor vi har för att tvingas producera dem på nytt, eller förbjuda slipandet av yxor så att man måste arbeta längre för samma resultat, eller varför inte förbjuda alla fransmän från att använda höger arm i arbetet? Eller kanske hugga av den?

Bastiats medryckande texter influerande liberaler och frihandlare i hela västvärlden. Han var husgud bland 1800-talets liberala ekonomer i Sverige, och han influerade finansminster Johan August Gripenstedt till att sänka tullar och liberalisera Sverige. Till och med i sitt eget hemland blev Bastiat till slut profet. Tio år efter hans död, 1860, undertecknades en handelstraktat mellan Frankrike och England som resulterade i en våg av tullrivande över hela Europa, inklusive Sverige.

Timbro ger nu ut ett urval av Bastiats allra bästa texter. I Det man ser och det man inte ser, finns bl a den klassiska titelessän, som Hayek har kallat det skickligaste argumentet för ekonomisk frihet som någonsin har skrivit. Bland de övriga texterna finns bl a den liberala programskriften "Lagen" och tulldriften "Petition"

"Lika underhållande som en roman", som vännen Cobden uttryckte det.

Text: Johan Norberg

Länkar
Johan Norbergs introduktion till Det man ser och det man inte ser

Köp Det man ser och det man inte ser

Tillbaka